Det var en gång...

Medi-Heli lyfter 1992

Det är mitt i den ekonomiska krisen i skiftet mellan 80- och 90-talet som Medi-Heli uppstår. Det kärva läget hade också drabbat helikopterbranschen när företag och folk valde billigare transport i stället för att ta helikopter. Dåvarande marknadsföringschefen på Helikopterpalvelu Ab, Thomas Malmström kom på idén att starta en läkarhelikopter. Han ansåg att det fanns behov för en sådan samtidigt som han hoppades att den nya verksamheten skulle sätta sprätt på affärerna.

År 1990 tog man kontakt med läkaren Tom Silfvast. Och följande år dryftade ambulansläkarna vid Helsingfors stad och Helikopteripalvelu förutsättningarna för verksamhet. Läkarna planerade att ha jour i läkarhelikoptern vid sidan om sitt eget värv i läkarambulansen.

Helikopteripalvelu skrev i april 1992 ett leasingavtal om en helikopter av modell SE-HMO. I maj-juni sade ambulansläkarna i Helsingfors upp sig. Orsaken var inte avsikten att bli helikopterläkare på heltid utan en försämring i arbetsvillkoren. Ambulansläkarna utsågs till avdelningsläkare på Maria sjukhus med skyldighet att ha jour i läkarambulansen.

Ari Kinnunen

Ari Kinnunen

Juha Erosuo

Juha Erosuo

Läkaren Janne Reitala

Janne Reitala

Tom Löfstedt historia

Tom Löfstedt

Tom Silfvast historia

Tom Silfvast

Summasumarun: En sysslolös helikopter och fem läkare som var specialiserade på akutvård. De fem var Tom Silfvast, Juha Erosuo, Janne Reitala, Ari Kinnunen och Tom Löfstedt. Läkarna representerade aktiebolaget EMA Group Ab som Ari Kinnunen hade startat.

Ekonomiska utmaningar sedan starten

Men ekonomiskt sett hade projektet inte framgång. Helikopteripalvelu hade stora utgifter för helikoptern men inte motsvarande inkomster. För att få i gång verksamheten lovade bolaget stå för läkarnas löner men inte heller det gick som smort eftersom man inte fick tillräckligt med sponsorer. Förhandlingar i augusti resulterade i bränsle för 50 000 mark från Neste och 50 000 mark i reda pengar från försäkringsbolaget Pohjola. Detta för verksamhet som kostade 20 000 mark i dygnet.

Medi-Helis öppnande

Föreställning. Dagen då Medi-Heli startade iscensatte man en olycka så att alla inbjudna skulle få följa med läkarhelikoptern i arbete.

Men Medi-Heli satte i gång den 15 september 1992 på Malms flygplats och i närvaro av trafikminister Ole Norrback. Man hade iscensatt en olycka där en personbil med fyra ungdomar hade kolliderat med en tankbil. Meningen var att visa Medi-Heli ”in action”.

På femte dagen kom första larmet

Sedan väntade man, och väntade. Det första larmet kom på den femte dagen och gällde ett sjukdomsfall i Träskända. I starten spelade läkaren Ari Kinnunen en avgörande roll och han råkade ha jour då det första larmet gick. Patienten i Träskända var en 67 år gammal man med smärtor i bröstet. Bakom spakarna satt piloten Jouko Hartikainen. Det var en mörk och stormig natt och molntäcket var lågt. Men flygfärden löpte väl. På plats bestämde Kinnunen att man skulle transportera patienten i helikoptern till regionsjukhuset i Hyvinge. Hartikainen meddelade emellertid att detta inte lyckas eftersom helikoptern saknade ström. Det berodde å sin sida på att man kopplat fel i satellitnavigeringen och därmed tärt på strömmen. Slutligen gjorde man så som senare blev praxis, transporterade patienten i ambulans och med läkaren som följeslagare.

En vit Long Ranger

Den första helikoptern var vit och av modell Bell Long Ranger.

I september 1992 ryckte Medi-Heli ut fem gånger. Ett problem var rykten som gjorde gällande att skulle kosta stora summor att kalla på läkarhelikoptern. Så var det emellertid inte då, lika litet som nu. Varken den som slår larm eller patienten behöver stå för utgifterna.

Penningautomatföreningen träder till

Man grundade föreningen Lääkärihelikopterin Tuki, uttryckligen för att Penningautomatföreningen RAY endast stöder föreningar. Föreningen blev sedan Medi-Heli rf. Det första stödet uppgick till 1,6 miljoner mark men man hade ansökt om 1,9 miljoner. Pengarna räckte för tiden mellan 15 september 1992 och 31 mars 1993. I slutet av 1993 svarade Neste för kostnaderna. Neste var ägare till Helikopteripalvelu. Det var då som också den stora allmänheten gick in för att stöda Medi-Heli.

Personal från de första åren

Pionjärer. Från vänster läkaren Marika Purola-Löfstedt, flygassistenten Martti Ahokas, piloten Rauno Hartikainen samt läkarna Ari Kinnunen, Tom Löfstedt och Janne Reitala.

Läkarhelikoptern hade från starten en besättning på tre personer, pilot, läkare och flygassistent. Flygassistenten var till en början så kallade juniorpiloter, det vill säga piloter med ringa flygtimmar. Sedan engagerade man brandmän som flygassistenter. Brandchefen i Vanda, Reijo Rajala såg betydelsen av verksamheten och såg till att Medi-Heli hade tillgång till brandmän.

Sommaren 1993 flyttade Medi-Heli till Helsingfors-Vanda flygstation där basen fortfarande står. Den svenska helikoptervärden vill ha tillbaka sin Augusta Bell Long Ranger och man hyrde i stället en likadan i Finland. Denna helikopter var svart och fick öknamnet Artun Arkku (ungefär Kristers kista). Sommaren 1994 tog man i bruk en BO-105 som hade utrustats för ändamålet och Medi-Heli flög i den ända till 2007 då man fick den nuvarande modellen EC-135.

Ari Kinnunen, Henrik Perret och Risto Manninen

Utöver Ari Kinnunen hade kyrkoherde Henrik Perret i starten betydande inflytande på utvecklandet av verksamheten. Han var styrelseordförande i föreningen Lääkärihelikopterin Tuki. År 1993 blev Perret verksamhetsledare för föreningen och samma år gav kanslichefen på social- och hälsoministeriet, Heikki S. von Hertzen sitt stöd åt Medi-Heli. von Hertzen hjälpte föreningen att få stöd från Penningautomatföreningen.

Henrik Perret och en bil

Henrik Perret

Brandmästare, FM, Risto Manninen kallades 1995 till verksamhetsledare efter Perret. Manninen har skött tjänsten fram till 2012 då man inledde processen med att avveckla föreningen eftersom staten tog över läkarhelikoptrarna.

Verksamhetsledaren Risto Manninen

Risto Manninen

En viktig roll innehade också den regionala nödcentralen i Helsingfors som larmade Medi-Heli för de rätta uppdragen. Medi-Heli kallades inte till Helsingfors annat än i undantagsfall men de kommuner som då ingick i den regionala nödcentralen (Vanda, Esbo, Sibbo, Kyrkslätt, Grankulla och Sjundeå) stod för 70 procent av utryckningarna. Det dröjde ett par år innan övriga nödcentraler började kalla på Medi-Heli.